Rullstolsfäktningen utvecklades av Sir Ludwig Guttmann, som också grundade Paralympics. Sporten introducerades under Stoke Mandeville Games i Storbritannien 1952, och fanns även med på det allra första Paralympics-programmet, 1960. I Rio blir det totalt 14 medaljevent fördelade på grenarna värja, florett och sabel.
Startposition
I rullstolsfäktning är deltagarnas rullstolar stadigt fastsatta i en metallram. Fäktarna börjar med klingorna i ”en garde”-position, och håller dem så tills domaren ger klartecken att matchen kan börja.
Grenarna
* Värjan är det tyngsta och hårdaste vapnet, med en vikt på 770 gram. Deltagarna får poäng när de (med värjans spets) träffar motståndarens kropp någonstans ovanför midjan.
* Floretten är lättare och med flexibel. I florettgrenen får man bara poäng om man träffar motståndarens torso (och alltså inte armarna eller huvudet).
* Sabeln är kort med ett flexibelt blad. I sabelgrenen får man, till skillnad från de andra grenarna, poäng även när man träffar med eggen, den platta sidan eller bladets baksida.
Poängen
Ett elektroniskt poängsystem registrerar alla träffar. I poule-matcherna vinner den fäktare som först når fem poäng, eller den fäktare som har högst poäng efter tre minuter.
I direktelimineringsrundorna vinner den som är först till 15 poäng, eller har flest poäng efter nio minuter (3 x 3 minuter).
I lagmatcher består varje lag av tre fäktare. Alla fäktare möter varandra i 3-minutersmatcher. Det lag som först når 45 poäng, alternativt har flest poäng när tiden är ute, vinner matchen.
Sportklasserna
I Paralympics tävlar man i två olika sportklasser:
* I klass A har deltagarna god bålkontroll, vilket ger dem möjlighet att explosivt böja sig framåt och i sidled för att attackera eller parera en attack.
* I klass B har deltagarna en funktionsnedsättning som påverkar både benen och bålen eller fäktarmen.
På vår sida Idrotterna i Rio 2016 kan du läsa mer om de olika sporterna inför höstens Paralympics.